av Bernt Saxin
Information och kunskap
Exemplet Titanic illustrerar problem kopplade till beslutsfattande och informationen om tillståndet i ett komplext system, som kan uppstå då kunskapen är begränsad (t.ex. då tekniken är i ett utvecklingsskede), och då speciellt när det råder tidspress och stress. Felaktiga bedömningar beror ibland också på omständigheter vi inte kan påverka (t.ex. policies, eller överbelastning som för telegrafisten i exemplet), men också på att det finns starka individuella drivkrafter som kan leda till kompromisser av kvaliteten (det medvetna valet av sämre nitmaterial).
Små felbedömningar kan ibland bli ödesdigra, kanske inte enskilt, men flera som samverkar.
Att lösa problem är som antytts inte alltid lätt. Ibland löser man ett problem kortsiktigt, men långsiktigt återvänder det likt en bumerang, då med ökad kraft. Initiativ, innovation eller utveckling är bra om det bygger på kunskap och ett visst mått av ödmjukhet att system inte alltid beter sig på förutsägbara sätt. Allt går inte att planera eller förutse, men risker kan reduceras och problem kan lösas genom att testa t.ex. strategier och tänkta åtgärder i modellform och med simuleringar innan de åtgärdas, och det gäller inte bara tekniskt operativa system som sjösatta fartyg, utan i princip alla verksamheter, inklusive tjänsteverksamheter.
Insikten här är att ett globaliserat samhälle skapar ökad komplexitet, därmed också ökad sårbarhet samt mer potentiella konflikter, vilket kräver ökad förmåga att lösa problem. Det går inte att skapa en algoritm som skall lösa allting för oss, men det går att lära sig förstå vikten av att utvärdera olika tillstånd i system och hur sådan information kan förändra systemen.
Jag kallar detta senare informationslogistik.
”Informationslogistik” har av olika aktörer getts flera olika innebörder, ofta med fokus på informations- och kommunikationsteknik (IKT) eller på effektiva informationsflöden. En mer ingående beskrivning av detta får bli vid ett annat tillfälle, här skall bara konstateras att det i grunden handlar om att få fram och samordna korrekt, och relevant, information till beslutsfattare, något som i den globala informationsfloden kan vara en nog så stor utmaning, mycket svårare än vid första anblicken. Det handlar mer om att beslutsfattaren har perspektiv och verkligen kan sin verksamhet, med djupa kunskaper om dess processer och effekter, än att kunna tekniken som förmedlar informationen. Missförstå mig rätt, teknikkunnandet i framtagandet av informationen är naturligtvis också viktig, men inte det som avgör utfallet.
Om isberg står som symbol för komplexa problem, så skulle Titanic kunna stå symbol för det övermod som kan uppstå när vi tror att vi förstår och behärskar komplexa system, ett slags högmod, och, som Ordspråksboken varnar, högmod går före fall.
Återkommer om informationslogistik och systemtänkande och hur detta kan påverka kvaliteten på beslut.